Dag 02 – Min första kärlek

Här kan man säga inprincip vad som helst, eller den första mannen i sitt liv: pappa. Eller den första man va tillsammans med när man va små, men enligt mig är det inte riktig kärlek, aldrig som jag upplevde det i allafall.
Men ja tänk berätta om riktig kärlek mellan tjej - kille i en nästan mognad ålder.

Första gången Vi träffades, var det igenom gemensamma kompisar, han bodde inte här, men va här å hälsa på. De komme hem några till mig och han följde med. Sen satt jag och smsa med någon i rummet från Fridas telefon (fråga mig inte varför) men sen skulle den personen sticka så han/hon gav telefonen till killen som va helt ny för mig.
Så vi satt typ och smsa om filmen vi såg, sen så for han med alla andra, och jag minns inte om de va samma kväll eller någon annan typ dagen efter, men då skrev han till min kompis att han tyckte hon va snygg osv, men hon hadd kille, jag fick hans nummer och vi börja smsa.

Han skulle komma nästa helg igen och ja smsa med han 24/7, jag föll för han mer och mer. Sen när helgen kom så minns jag att vi var hos Saga, jag och Frida, sen fick ja ett sms att han va på väg ut för vi skulle till gammplatsen för att de va majbrasa (minns inte vad dagen heter) men så mötte vi upp han bara några meter ifrån Saga, sen va han så gulllig och skulle hjälpa mig ner med cykeln för en brant backe, men ja minns att ja sa att de gick bra ba för att inte verka ynklig eller nåt.

Men senare på kvällen vart vi tillsammans. Ganska gulligt, men vårt förhållande höll inte länge.
-
Fast de va andra gången vi blev tillsammans som ja uppfatta riktig kärlek. Då var vi tillsammans nästan 4månader,  men de tog slut dagarna före, tänker inte gå in på detaljer just varför de gjorde de, men dom som vet vad som hände är jag, han och mina vänner. Om jag skulle kunnat välja ett annat slut på vår relation hadd jag lugnt gjort det. Massa kännslor slog igenom.


Kommentarer

Här kommentera man:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0