MY FEELING
fundera får jag göra tills jag blir gråhårig
om justvarför det är så svårt att vara tonåring
vuxna dom gnäller och klagar
om inget händer blir dom bara uppjagad
dom klagar på skolan, beteendet och kompisar
betygen är viktigt och vilka man hänger med på stan
allas ögon mot en med ogillande blickar
ja för man är med fel "gäng" enligt dom vuxna
alla värkar se dom som kriminella
rökare och inte snälla
sabotörer, baxare, och tjuvar
även fast man försöker förklara är det noll som lyssnar
folk är alltid misstänksamma därför gör dom som dom gör.
dom gnäller och skäller tills dom får andnöd
jag kan säga er att dom är inte änglar
men jag älskar dom ändå för dom är ju mina kompisar
folk dömmer en för vilka man är med.
vad hände med "döm inte hunder efter håren"?
folk sviker men dom har ju alltid funnits där
plockat ihop hela jag när jag fullit isär
det är de som inte dom vuxna förstår
att det är med dom jag vill va med även hur det går
jag vill gärna tänka på framtiden och därför känner mej kluven
vill inte svika nån, vill inte få på luven.
vad jag vill framstå som hänger på mig
men just nu fattar jag nada och är osäker på mig själv
Snälla kopiera inte.
Jag älskar ju er Mamma&Pappa åxå!
